Arne the "Captain"

Jag står I rökbåset I terminal (?) i väntan på att stiga på planet som ska lyfta om ungefär 20 min.

In kommer en man, han har flygplansdräkt eller vad det nu än är, och han ser stressad ut.

Jag stelnar i chock. Det är ju piloten! Jag rätar lite på ryggen, jag vill ju ge ett bra intryck på den Store Mannen (hatet mot piloter försvann i samma stund jag såg honom). Ungefär som att säga man "hatar Paris Hilton sååå mycket", men skulle ändå smöra framför henne och be om hennes autograf om hon frågade om vägen.

"Faaan," säger Piloten på serbiska. "Glömde mina cigg i planet."

Jag föreställer mig hur paketet är bortglömd vid spakarna i cockpiten, och genast säger jag med min kvittrigaste röst; "Här, ta av mig."

"Åh! Tack så mycket!"
Så står vi där och röker, och alla människor utanför glor på oss och önskar att de rökte också, för att få en "small talk" med Piloten.

Så där står vi och han förklarar att han har varit borta hemifrån jättelänge och varit i flera länder och letat efter Läppstift nr 126 till frugan, men den finns ingenstans. Såklart finns nr 125 och 127. Så förklarar jag för honom hur många kr det går på en euro osv.

När vi är klara, tar jag upp mobilen och skickar ett sms till syrran;

"Jag är bästis med Kaptenen. Alltså Piloten till planet, haha!"


Jag sätter mig i planet och börjar läsa min bok. Planet lyfter och så kommer flygvärdinnorna och flygvärdorna.

"Vad önskas att dricka?"

Jag tittar upp leende, men leendet förbyts till chock.

Det är Piloten! Och han är inte en pilot utan bara en vanlig... servitör. Jag kallar inte ens honom för flygplansvärd (märk att jag skriver med små bokstäver). Han är inte så högt uppsatt som jag trodde. Där står han och ska servera mig.

Så får jag mina flashbacks;

När han sa att han glömde ciggen, så lät han faktiskt sådär lite, "oooj...dååå...glömde...ciggen fan...", när han egentligen inte ville snåla ut sin minilön på fler cigg utan sno av mig.

Och alla människor som glodde på oss, det var mer som "fan pratar hon med HONOM för. Det skulle jag aldrig göra."

Och läppstiftet... Ja, det var väl bara ett läppstift.

Och rodnaden slår till mina kinder då jag verkligen skrev "bästis med Piloten" till syrran. Vilken tönt jag är

"JAHA," utropar Wannabe-Piloten och ler med hela ansiktet. "Där är min ängel! Vad vill du dricka?"

"Hrrrm... Cola", säger jag så tyst som möjligt så att ingen ska känna igen min röst och sedan när de hör den då de kan se mig så tänker de; "Jaha. Hon känner värden. Loooser!" Så gör de ett L i pannan med tummen och pekfingret.

Wannabe-Piloten ser så ledsen ut, som att jag tog fram en golden retriever valp ur fickan och skar av dess hals med en kniv.

"Åh neeej..." Säger han och ser uppriktigt ledsen ut. "Det finns inte cola."

"Spelar ingen roll, ge mig äppelsaft då."

Han ser så ledsen ut, att han häller upp saften och formligen springer därifrån.

"Whatever", tänker jag och fortsätter läsa.

Efter tio minuter står han framför mig igen.
"Förlåååt sååå mycket! Jag letade igenom nästan HELA planet. Finns ingen cola någonstans! Men jag ska ge dig allt som du vill ha som jag kan erbjuda?"

Jag börjar skämmas lite över mina tidigare, negativa tankar om honom, men försöker försäkra honom att det är verkligen okej.

När maten ska serveras får man tydligen en kaka också. Damen bredvid mig får en kaka, men till mig stoppar Wannabe-Piloten (fan nu kan jag inte fortsätta kalla honom det mer, vi kallar honom för Arne), så stoppar Arne in hela handen i korgen med kakor och drar ut 7-8 styckna till mig. Han blinkar och gör "shh"-fingret.

Jag ler med hela ansiktet, inte för att jag är en liten tjockis som kommer äta upp alla (vilket jag gjorde) utan för att han var så SNÄLL.

Så började jag tänka. Vad hade jag egentligen fått om han var kaptenen? Hade kaptenen lämnat på autopiloten för att leta efter cola för mig? Hade han stoppat in handen i korgen och delat ut kakor till mig som att det vore jul? Skulle han ha sagt; "Piloten anropar Diana att komma till cockpiten!" och låtit mig köra? Yeah Right.

Vad skulle jag ha fått ut om han var pilot? Status? Ska jag gå säga att jag känner en pilot (som är min "bästis" hahaha) och sedan när någon frågar, vad heter han? Så har jag ingen aning.

Nej, det är de som serverar som man ska känna. Det är inte chefen av McD som ska vara ens vän, utan h*n bakom kassan, som kommer att ge dig en stor pomfritt, även om du beställde den minsta.
För de högst uppsatta skulle aldrig bryta en regel för din skull, även om det var en så liten regel som "en kaka för en person".

Tack Arne för att du ändrade min livssyn, och hoppas att du hittade Läppstift nr 126.


Kommentarer
Postat av: Mimi

jag blev lite ledsen i början när du skämdes över eran relation..men jag är stolt över att du äntligen accepterade Arnevic för den han är...bra karma dix..!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback