The f***ing Call
En full natt går jag och lägger mig 4 på morgonen. Jag somnar, och såklart glömmer jag att dra ut sladden ur telefonen, eftersom det är lördag dagen därpå och då sover jag tills jag vaknar.
Runt 9-10 på morgonen vaknar jag av att det ringer. Och ringer. Och ringer. Och ringer.
Jag lovar, jag önskar djupt i mitt hjärta att jag överdrev, men signalerna gick minst 45 ggr. Jag brukar oftast låta det ringa och somna om, men denna vackra, bakisfyllda, ljuva morgon kunde jag inte. Varför? För när en telefon ringer 45 ggr så handlar det inte om en minut, utan minst 5 minuter.
Jag vet att det låter elakt och egoistiskt, men jag önskade i min själ att något riktigt hemskt hade hänt. Typ att ett krig hade börjat här.
Jag reser mig upp. Svarar ja? och får svaret... Kucna nega???
Med andra ord. Typ hälsohem. Jag ville börja gråta. Jag säger till kvinnan att hon har ringt fel. Och vad gör hon? Vad gör slampan? Hon lägger på i örat på mig. Ber inte ens om ursäkt.
Alltså idag har jag varit på ganska bra humör, men jag skulle kunna ta sönder något just nu jag är sååå fucking irriterad bara när jag tänker på det här.
Iaf. Eftersom jag var så bakis och irriterad så tänkte jag först ta en cigg och sen försöka sova igen. En minut passerar och det ringer igen.
Det är samma kvinna... Alltså, om jag var normal i huvudet hade jag sagt att hon var en slampa som suger av kukar för 30 kr. Men nej, jag var för trött. Men jag svarade; Du har ringt fel och jag la på igen med ett litet muahahaha som hämnd.
Gud vid min sida, jag tror det gick mindre än 20 sekunder och telefonen ringer igen.
Chock. Jag är i chocktillstånd. Är den här kvinnan blind? Använder hon rumpan när hon trycker in siffrorna!?!?!?
Jag svarar och säger (skriker): FÖR FITTANS FITTIGA FIIIITTTSKUUULLL DET HÄR ÄR INTE JÄVLA KUCNA NEGA, DU HAR RINGT FÖR *BEEEEPPPPP* FEL ANVÄND DINA FUCKING ÖGON INNAN DU KNAPPAR IN SIFFRORNA.
Jag drar djupt efter andan och njuter av den chockfyllda tystnaden på andra sidan luren. Så, som i en dröm eller en film, stelnar jag till då jag hör en bekant röst säga; Diana?
Jag tappade hakan. Hur stor var chansen?
Jag: Ehh... Vem är det?
- Sladjana.
Tystnad. Sen så brast vi båda ut i skratt i minst 5 minuter. Hon fattade på ett ungefär vad saken handlade om, men men :P..
Så kan det gå.
En anledning för varför jag hatar telefoner.
Runt 9-10 på morgonen vaknar jag av att det ringer. Och ringer. Och ringer. Och ringer.
Jag lovar, jag önskar djupt i mitt hjärta att jag överdrev, men signalerna gick minst 45 ggr. Jag brukar oftast låta det ringa och somna om, men denna vackra, bakisfyllda, ljuva morgon kunde jag inte. Varför? För när en telefon ringer 45 ggr så handlar det inte om en minut, utan minst 5 minuter.
Jag vet att det låter elakt och egoistiskt, men jag önskade i min själ att något riktigt hemskt hade hänt. Typ att ett krig hade börjat här.
Jag reser mig upp. Svarar ja? och får svaret... Kucna nega???
Med andra ord. Typ hälsohem. Jag ville börja gråta. Jag säger till kvinnan att hon har ringt fel. Och vad gör hon? Vad gör slampan? Hon lägger på i örat på mig. Ber inte ens om ursäkt.
Alltså idag har jag varit på ganska bra humör, men jag skulle kunna ta sönder något just nu jag är sååå fucking irriterad bara när jag tänker på det här.
Iaf. Eftersom jag var så bakis och irriterad så tänkte jag först ta en cigg och sen försöka sova igen. En minut passerar och det ringer igen.
Det är samma kvinna... Alltså, om jag var normal i huvudet hade jag sagt att hon var en slampa som suger av kukar för 30 kr. Men nej, jag var för trött. Men jag svarade; Du har ringt fel och jag la på igen med ett litet muahahaha som hämnd.
Gud vid min sida, jag tror det gick mindre än 20 sekunder och telefonen ringer igen.
Chock. Jag är i chocktillstånd. Är den här kvinnan blind? Använder hon rumpan när hon trycker in siffrorna!?!?!?
Jag svarar och säger (skriker): FÖR FITTANS FITTIGA FIIIITTTSKUUULLL DET HÄR ÄR INTE JÄVLA KUCNA NEGA, DU HAR RINGT FÖR *BEEEEPPPPP* FEL ANVÄND DINA FUCKING ÖGON INNAN DU KNAPPAR IN SIFFRORNA.
Jag drar djupt efter andan och njuter av den chockfyllda tystnaden på andra sidan luren. Så, som i en dröm eller en film, stelnar jag till då jag hör en bekant röst säga; Diana?
Jag tappade hakan. Hur stor var chansen?
Jag: Ehh... Vem är det?
- Sladjana.
Tystnad. Sen så brast vi båda ut i skratt i minst 5 minuter. Hon fattade på ett ungefär vad saken handlade om, men men :P..
Så kan det gå.
En anledning för varför jag hatar telefoner.
Kommentarer
Postat av: Mimi
HAHAHAHAHAH JAG ÄLSKAR KUCA ZDRAVLJE/KUCNA NEGA!
I <3 IT!
Postat av: karriiiii
BÄÄÄÄSTAAAA guuuud asss¨hur fan går det här till asså HAHAHAHA BÄÄÄSTA
Trackback